Vissa dagar går jag runt och är så arg. Arg på hur det blev. Jag kan tänka att vissa saker ska man inte behöva gå igenom. Inte bara när det gäller mig, utan även människor i mitt liv. Man ska inte behöva se sin son död och därefter gå ut och krama om en liten flicka som inte har sin pappa kvar. Man ska inte behöva gå på sin mammas begravning när man är 20 år, eller sin pappas i samma ålder. Man ska inte behöva se någon man älskar så som vi gjorde, eller behöva gå igenom att förklara för ett barn att pappa inte finns mer. Bara sådär... Ja livet är orättvist och man har inget annat val än att acceptera det, för hemska saker händer folk, varje dag...MEN det betyder inte att man inte får vara arg och besviken över att livet är sånt. Och det är inget man ska be om ursäkt för. Jag tänker då inte göra det! Vissa saker blir bättre med tiden, vissa inte.. Tyvärr är inte saknaden en av de sakerna som blir bättre...men kanske en dag ändras den till en annan slags saknad..man kan bara hoppas...för som ni vet så är hoppet det sista som lämnar en.. Sleep Tight..
Jag tror på en obeskrivlig styrka då vi klarar saker vi visste vi aldrig skulle klara
2 kommentarer:
Du är så klok Emelie. Livet är sjukt orättvist, å tänk om man ändå hade ngn slags makt där man kunde styra över alla dessa hemska saker som händer. Jag tror inte på att tiden läker alla sår, men däremot kanske man lär sig leva med det och på så vis blir såret inte lika öppet, men läker helt det gör det aldrig.
Tack, du verkar rätt klok du med..vem du än är..
Skicka en kommentar