torsdag 24 september 2009

Gift

Jag har sett så många förändras, falla, försvinna... Det är svårt att förstå hur något så litet kan ha så stor makt och påverkan. Vissa saker av dessa kommer aldrig försvinna ifrån mitt minne, de har etsat sig fast för alltid. På gott och ont-för det har gjort mig till en människa som hatar det och aldrig skulle göra annat än hata. I början var det som det var typ, inte mycket tankar om det så direkt, men när man började älska några av de människor som levde med det så började man sakta avsky...och det blev till att hata. Kan man göra annat när man ser de man älskar försvinna??? Något av det värsta är att man är så fruktansvärt maktlös...maktlös mot lite skit! Det tar på en att bara titta på. Till en början kom det stunder då jag bönade och bad, men man lär sig snabbt. Det är bara människan som står där med det som kan avgöra, som kan bestämma. De måste vilja själva! Så får man finnas där och puscha, stödja och heja på...typ...
*******************************************''
De flesta av de mina valde att kämpa...så det är vad de gör idag, oavsett hur längesen de bestämde sig för att börja kämpa...för det är något de alltid kommer att få göra. Och jag ser upp till dom som gör det. I mina ögon är de några av de allra starkaste!


*****
My thoughts are with you

1 kommentar:

du vet vem :) sa...

bra skrivet syrran!