lördag 10 april 2010

Igår såg jag på "the grizzly man" En film som handlar om Timothy Treadwell. Har sett den förut, men den är så fascinerande så jag såg den igen, och kommer säkert se den återigen. Den är gjord av en reporter som fastnat för denna speciella människa och den bygger till stor del av Timothys egna inspelningar ifrån hans "hem" i Alaska ibland "hans" älskade grizzlybjörnar och även "hans" små rävar. Vilda är de allihopa, vilket är underligt att veta när man kollar på filmen, för där finns en kontakt som man inte borde kunna ha med vilda djur. Det är verkligen som att djuren känner igen honom och accepterar honom, trots att han är i närkontakt med dessa otroligt farliga och icke toleranta stora grizzlybjörnarna på deras hemmaplan. I 13 somrar levde Timothy ensam i sitt lilla tält ibland djuren (i någon period med flickvänner). Han tillbringande dessa 13 år till att försöka hjälpa grizzlybjörnarna och beskydda dom. När den trettonde sommaren började lida mot sitt slut och hösten sakta kom så gick björnarna i ide och Timothy skulle lämna sitt hem i skogen för denna gången så blev det något fel på flygplatsen. Istället för att vänta på att få ny biljett så återvände han till skogen igen. Detta blev det sista han gjorde. Timothy och hans dåvarande flickvän blev dödade av en grizzlybjörn som kommit förbi hans läger. Det skulle visa sig att detta inte var en av Timothys björnar. Det är få människor som kan få en att tycka så många olika saker. När jag kollar på filmen så kan jag i ena stunden tycka att han förmodligen behöver hjälp...i nästa stund är han min hjälte... Jag vet inte riktigt vad jag ska tycka...det går inte att bara tycka det ena eller det andra.. Jag tror på fullt allvar att han var född i fel tid och rum och att det plågade honom..så att han förmodligen blev lite "crazy"...men ändå så kan man inte låta bli att tycka om honom..nästan älska honom. Människor kallade det tur att kunna leva så med dessa djur i 13 år, men det tror jag inte.. Att kunna ha en sån närkontakt i 13 år är mer än så...det är ett band, ett accepterande och en förståelse.. Och att det blev hans död är något annat. Det var inte någon av "hans" björnar...och det som är svårt att släppa är att han återvände dit den trettonde sommaren, trots att han var på väg hem och var på flygplatsen.. Ödet? Crazy det var han, men säga vad man vill om honom, för god det var han desto mer.. Så ni som inte sett filmen, se!








1 kommentar:

Lina sa...

åh va mysigt de lät på nåt vis, den måste jag då se!! pussssss