Hur länge är 1 år? Ibland ingenting alls.. Ibland en evighet.. För mig, att varit utan dig är det det sistnämda. Saknad har fått en helt ny innebörd för mig efter att du dog. Inte konstigt när ens allt försvinner ifrån en. Igår satt jag och läste igenom min blogg och såg alla bilder och värdefulla ord om dig. 12 och ½ år - så många gånger du räddade mig, tröstade mig, höll mig igång när jag bara viljat lägga mig platt, fått mig att skratta, gråta, vara mer rädd än jag någonsin varit, fått mig att le och älska mer än jag visste gick. Du var det bästa med livet och aldrig har jag varit så stolt - är så stolt över den du var. Ditt stora hjärta berörde många genom åren och många minns dig. Jag hoppas du vet allt det här. Och jag hoppas du vet och förstår att jag bara hade ett val den morgonen jag fick låta dig gå. Jag går fortfarande igenom den morgonen i huvudet och ber att jag gjorde det jag kunde för dig. Minns din sista försiktiga puss mot mitt ansikte, hur du försiktigt nosade på mina tårar och tittade på mig. Hur jag i halvpanik tog din tass efter att ditt hjärta slutat slå och höll den i min hand för att jag aldrig skulle glömma hur den kändes att hålla i. Det krossar mig att tänka på det. Hur jag tog filten runt din kropp och försiktigt bärde ut dig till vetrinärens bil. Då kändes det som att du sov, det var så sjukt overkligt.12 och ½ år..det bästa jag hade, min livlina och mitt ljus var bara borta. Så svårt att förstå och acceptera. Jag tänker på dig flera gånger varje dag, saknar dig och gråter fortfarande var och varannan dag då saknaden och tomheten blir för mycket. Men vissa dagar är tårarna med ett leende, då jag tänker på dina små egenheter, alla roliga minnen, all denna otroliga glädje du skänkte mig. Ingen gick ju igenom så mycket ihop med mig som du, du fanns ju där vid min sida natt och dag och älskade mig mer än någon annan.
Tack Billis för att jag fick vara din matte och bästa vän. För Alltid Älskad och Saknad - Majbergets Billan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar