Besvikelse
Knivar i ryggen har man ju fått några stycken genom åren, men känslan vänjer man sig nog aldrig vid. Ville jag skrika häromdagen så är det inget emot vad jag vill göra idag. Jag vill skrika tills rösten inte bär längre. Om jag kunde föra över de bilderna och känslorna jag har fått uppleva så skulle ni förstå. Jag börjar bli väldigt trött...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar