För en tid som bara går och aldrig kommer igen
söndag 15 januari 2012
Tillsammans
På julafton dog Stig. Idag var det tacksägelse. Han har skänkt oss många skratt genom alla dessa år , men framförallt så fanns han där för min älskade farmor. Inte minst när hon blev sjuk. Nu får han vara med henne igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Senaste inlägg
Äldre inlägg
Startsida
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar