snörvel snörvel...

Har en förkylning som inte riktigt vill ge med sig.. Den kommer och går. Blev väl inte bättre av att vara ute i lördags till så sent, men det var det änd värt för det var längesedan jag hade en så bra dag som då. Den gav mig styrka och hopp! Så, imorgon får jag svar på om jag får komma upp till någon ny på sjukhuset. Det är inte bara att söka hjälp... Hoppas verkligen på positivt svar. Håll tummarna för mig! Dagarna går ju.. Jag ler när jag slår igång datorn efter den varit ståendes en stund...för då har skärmsläckare slagit på. Då får du mig att le som tusentals gånger förr. Jag minns när du skrev in texten som fick förbli min skärmsläckare.. Jag skrattade gott när jag kom tillbaka till datorn och såg vad du skrivit in. Ett av alla våra internskämt. Du har fått mig att le många gånger efter du försvann...så otroligt många minnen, saker som sagts och gjorts, alla dessa internskämt. Jag ler, men känner samtidigt en sån ensamhet i det då ingen finns där och skrattar med mig. Det blir så när vi hade förmågan att skratta åt saker ingen annan tyckte var roligt. I det finns den största tomheten och sorgen. Jag saknar saknar saknar dig så otroligt mycket. Det är så himla tomt.. Jag vill bort härifrån, om så bara för en stund..men det är mycket nu så det passar inte på något sätt. Jag kämpar på.. En av de största ljusglimtarna framåt i tiden är skottland. Jag längtar dit. Det gör jag verkligen.

Man måste falla innan man kan resa sig