Det känns konstigt att dagarna bara går. Orättvist.. Borde inte livet stanna mer? Det känns som det ialla fall.. Men verkligheten är inte sån. The show must go on..men hur??? Jag har varit på nordhaga idag och hälsat på. Kusin Lina och hennes lille spidermonkey John (hehe) är hemma på besök. Alltid lika mysigt att träffa dom. Har bjudit hit dom i veckan. John börjar bli riktigt duktig på svenska nu ju. Keep up the good work John! Sen blir det jobb nu till veckan..blir nog bra att få jobba lite ändå, hoppas jag.. Ialla fall.. Jag går omkring och suckar..börjar bli halvt om halvt jobbigt.. Jag önskar att vi som lever mitt uppe i detta snart slutar att ha ont.. Det tär inte bara det som hänt, utan att se hur ont de andra har.. Jag kan fortfarande inte förstå att jag aldrig mer kommer att få se honom igen.. Jag kan inte begripa för allt i världen att det som hänt har hänt..